Bortom Dystopierna

Vi läser en bok vid namn ”så har jag det nu”. Denna bok är en mörk blick på vårat framtida samhälle, vilket även kan kallas för dystopi. I den här berättelsen får man följa med huvudpersonen Daisy på hennes flytt ifrån sin familj i New York till sina kusiner på den engelska landsbygden. Väl på plats när ingen anar det drabbas England av en attack av en främmande fiende. Samtidigt som denna katastrof utspelar sig så uppstår det förbjuden kärlek mellan Daisy och en närstående person.

Den personen jag skulle vilja möta mest av karaktärerna i boken är faktiskt Daisy. Eftersom att hon enligt mig verkar ha ett väldigt händelserikt och spännande liv. Jag skulle vilja sitta ner och diskutera med henne om hur hon ser på livet och om hur hon tacklar alla problem hon stött på under livets gång. Till exempel om hur det är att inte ha sin mamma tillgänglig, om att bli ratad från sin familj men det jag är nyfiknast på är hur hennes syn på sig själv är då jag antar att den är väldigt dålig eftersom att hon lever med en ätstörning.

“Jag försökte äta lite mer så att Edmond skulle sluta se på mig på det där viset och efter en vecka eller så sa han till och med att jag såg bättre ut och jag är säker på att han menade tjockare så sedan skar jag ner lite igen”

“Så har jag det nu är ett mästerverk” (expressen)

“En av de bästa ungdomsböcker jag har läst” (Lotta Olsson, Dagens nyheter)

“Så har jag det nu” är pristagare av årets Alma pris 2016. Eftersom författaren vid namn Meg Rosoff skrev den bästa barn och ungdomsboken 2016. Denna bok är en av dem mest hyllade och älskade barn och ungdomsböckerna under året 2016.

Trots att boken är så pass hyllad av olika reportrar och vanliga läsare. Kan jag inte undgå att kommentera att jag tycker att boken är skriven på ett väldigt märkligt sätt, då ordvalen är väldigt upprepande. Kanske är detta är detta ett sätt för Meg att bygga upp spänningen eller så är det ett sätt hon använder sig av för att verkligen göra något helt eget.

http://www.alma.se/sv/Pristagare/2016-Meg-Rosoff/  

I boken som jag läser Så har jag det nu skriven av Meg Rosoff handlar om en tjej som heter Daisy. Jag har fått som uppdrag av min svensk lärare Maria att välja en karaktär jag ska skriva om och då har jag valt att skriva om Daisy.

Varför jag har valt att skriva om Daisy är för att jag tycker hon är spännande. Det som är spännande med henne är att hon heter Elisabeth men hon kallas för Daisy och då undrar jag varför det? Hennes liv har varit mer vanligt fram till nu. Hon har varit mer Daisy än Elisabeth.

Bilden jag får av Daisy är att hon verkar vara ensam tjej för hennes pappa övergav henne och hennes mamma är död. Hon blir även kär i hennes kusin men hon kanske inte vet vad hon gör för något och inte hennes kusin heller.

Hade jag fått träffat Daisy hade jag frågat henne varför hon blir ihop med sin kusin.

Det jag gillar med boken är att det händer något hela tiden som gör det spännande. T.ex. det här med att hon blir kär i sin kusin tycker jag både är dåligt men också spännande för att det är inget som är vanligt och det finns en lag på att man inte får göra så. Där för vill jag veta vad som händer med dem.

Författaren Meg Rosoff fick alma pris på boken under 2016 för att hon hade skrivit den bästa barn och ungdomsboken.

Källa 

http://www.alma.se/sv/Pristagare/2016/

Hur vill du redovisa din första läsupplevelse?

Ett klassiskt blogginlägg, en kreativ prezipresentation, en muntlig presentation som du spelar in via appen Voice Recorder eller kanske har du en egen idé? Dela ditt läsuppdrag i bloggen! 

Följande ska presenteras:

• Berätta om vilken av karaktärerna du vill träffa och varför. Lyft fram vad som är intressant med personen. Ta med exempel ur boken (använd citat- och referatteknik) Vad vill du fråga karaktären?
• Vilken respons vill du ge boken så här långt? På baksidan av boken står det följande: Så har jag det nu är ett mästerverk. (Expressen). Vilka förväntningar har du på ett mästerverk? Meg Rosoff fick också det betydelsefulla ALMA-priset. Varför fick hon det? Tänk på att göra källhänvisningar när du söker information på webben, använd dig också av citat-och referatteknik.
• Avsluta ditt uppdrag med att starta ett bloggboksamtal med din läskompis. Tanken är att ni ska bokprata genom varandras blogginlägg (kommentarer). Tid för digitalt bokprat har du själv markerat ut i ditt schema (under lästiden).

Tänk på att skriva en rubrik som lockar till läsning! Läsuppdraget ska redovisas på bloggen under vecka 20. På sidan 11 i vår handbok; Världens kortaste handbok finns analyspunkter och beskrivningar som kan hjälpa dig under arbetet. Använd din reflektionslogg/Exit ticket för att utvärdera arbetet. Kunskapskraven finns i Classroom.

I kursen utforskar vi på olika sätt  vår framtid som både skrämmer och lockar. Genom att bland annat läsa Den utvalde har vi bekantat oss med begreppet dystopi; framtida mardrömsamhällen. Parallellt har vi utforskat motsatsen hur vi kan påverka och skapa ett framtida gott samhälle för alla. I Den utvalde har samhället spårat ut, staten är en diktatur som ser till att medborgarna lyder och människorna är förtryckta och övervakade…

Boken vi ska börja läsa i dag; Så har jag det nu av Meg Rosoff, ingår också i vårt läsprojekt ”Berättelser som förändrar” och är liksom Den utvalde en dystopisk roman.  I slutfasen kommer ni att jämföra dessa två verk med koppling till det gemensamma temat dystopier. Ni som läser svenska 2 och 3 ska också koppla ihop verken med  litteraturhistoria och en klassiker inom genren.

Introduktionen kommer dels bestå av ett möte med författaren (filmklipp på engelska där Meg Rosoff presenterar sin bok) och dels högläsning följt av begreppsförståelse och samtal. Inför nästa lektion ansvarar ni för att se filmklippet om dystopier; se Google Classroom. Lässchema och upplägg delas också i Classroom. Ni är med och formar läsuppdragen!

När vi läst framtidsromanen Den utvalde har vi funderat och samtalat om bland annat det som inte är bra i samhället i boken och saker som vi absolut inte vill ska inträffa i vårt samhälle. I sammanhanget resonerade vi om motsatsen; hur vi vill att ett bra samhälle ska utvecklas. Vidare har vi fokuserat på olika framtidsyrken (koppling till ceremonin i boken) och era drömyrken. Vi har samtalat om vår möjlighet att själv välja och påverka vår framtid, till skillnad från människorna i boken.

Den senast tiden har vi arbetat med följande innehåll:

* Yrken och framtid – Vi har spanat in framtidsjobben och samtalat om yrken som troligen finns kvar i framtiden, vilka som förändras samt nya som tillkommer.

* Utforskat webbens möjlighet att söka arbete och information om olika yrken.  Ni har hittat drömjobben: mäklare, arkitekt, servitör, frisör, programmerare, läkare, sjuksköterska, fotograf, idrottslärare, och förskollärare.

* Vi har gjort baklängesplanering – steg för steg med delmål. (Några har samlat frågor till studie- och yrkesvägledarna.)

* Undersökt hur man skriver ett personligt brev och börjat skriva.

I dag är det dags för workshop i mediateket tillsammans med våra skolbibliotekarier Magdalena och Sten. Speciellt inbjudna är Studie- och yrkesvägledarna Carina och Marlene. Vi samlas i klassrummet kl. 12.00 och går tillsammans till mediateket.

Tre stationer:

* Skriva CV – vad ska man tänka på?

* Låtsasintervju (Läs i Classroom hur du kan förbereda dig inför en intervju. Vi samtalar om det när vi ses.)

* Datorspel – Vilket yrke passar dig?

Studie- och yrkesvägledarna Carina och Marlene är med oss för att svara på era frågor och bidrar med sin kunskap gällande yrkesinriktningar, fortsatt utbildning, framtidsutsikter ”väl underbyggda val” m.m.

[slideshow_deploy id=’1892′]

Den som blir nätmobbad har ingen fristad. Det framgick i novellen vi läste högt och samtalade om i dag. Hur bör vi bete oss mot varandra på nätet?

Fundera, samtala i grupp och ge några exempel. Hur vill du att andra ska vara mot dig på nätet? Tänk på den gyllene regeln: ”Behandla andra så som du själv vill bli behandlad”.

Klicka på vår sida Vett och etikett på nätet för att läsa mer.

Att det i vissa länder än idag år 2017 fortfarande diskuteras och tillåts att man ska få använda våld mot barn vid uppfostran, tycker jag är oacceptabelt. Jag har även svårt att förstå att det finns föräldrar som skulle kunna skada sina barn för att dem ska förstå innebörden utav något tänk dig en fullvuxen människa som slår sitt eget lilla barn som är helt försvarslöst. Jag menar att våldet inte gör någon nytta för barnets uppfostran utan bara förstör barnets uppväxt.

Våldet skadar barnets hälsa anledningen till att det inte är acceptabelt att använda våld vid uppfostran är att när agning utförs så skadas även barnets utsida, jag anser att vuxna som är våldsamma kan ta ut sin ilska på barnen och på så sätt skada barnet riktigt mycket. I Sverige kom detta att kallas misshandel men i till exempel nya zeeland där det är tillåtet med agning är det vardagligt och inget man kan bli straffad för. förutom hälsan så påverkar det även barnets psyke, ett barn som vuxit upp i ett hem med mycket aga får ett mer våldsamt liv, med mycket stökiga kretsar och har även lättare för att hamna i det kriminella ett barn som varit med om dessa förhållanden tar skada på sitt psyke, på så sätt att när hen växer upp och får egna barn så använder den sig utav samma metod som hens föräldrar gjort, eftersom att hen inte vet bättre och tror därför att det är ok att använda något som vi i Sverige kallar för misshandel mot sina barn för att uppfostra dem.

Med detta vill jag få sagt att jag under alla omständigheter tycker att agning mot barn ska förbjudas, och det ska även vara straffbart och räknas som misshandel i alla delar av världen, för om det räknas som misshandel när vuxna använder våld mot varandra borde det göra det för barn också. Jag menar på att vi alla ändå är människor.

Ni är delaktiga och medskapande i olika Real Case – verkliga uppdrag där skola, arbetsliv och omvärld möts. En del av er har exempelvis arbetat med att utforska skrivandets hantverk tillsammans med författare Fredrik Hansson och är nu snart i mål. Bra jobbat! Bokreleasen närmar sig… Mer information kommer inom kort.

I dag läser ni varandras noveller och arbetar med textkopplingar igen: text – mig själv, text-text och text -världen koppling.

Låt oss ta upp våra böcker och pennor. De är våra mest effektiva vapen. – Malala Yousafzai, mottagare av Nobels Fredspris 2014

Den 23 april är det alltid Världsbokdagen. Då uppmärksammas böcker, författare och upphovsrättens betydelse för att sprida kunskap och för att bidra till att öka förståelse och tolerans mellan människor. Böcker är ett av våra allra mest effektiva verktyg för att arbeta för fattigdomsbekämpning och fredsbyggande (Unesco).

Vi hyllar också böcker och läsningens kraft precis som det framgår i Svenska Dagbladets artikel 5 unga röster – Därför läser vi.  Frågan som lyfts fram är: vad får egentligen dagens ungdomar att välja böcker framför annat? De frågade fem unga om varför de läser och hur fler kan motiveras. Vi gjorde samma sak 2014 och lät då unga röster från förskolan, grundskolan och gymnasiet dels berätta om varför det är viktigt att läsa och hur man kan motiveras till läsning och dels skapa något av värde för andra människor, dvs. den digitala boken Läsning ger oss vingar – Lärare samtalar om läsupplevelser och läslust med barn och ungdomar. Värdeskapande lärande innebär att gruppen tillsammans, med olika kunskaper, lär sig för att skapa värde för minst en person utanför gruppen. (Läs mer om värdeskapande lärande här.) Vi har sedan boken kom ut 2014 skapat värde för många barn, ungdomar, lärare, föräldrar, mor- och farföräldrar med flera. Låt oss samlas och dela boken med fler. Det är en digital bok för alla!

Ladda ner boken: Läsning ger oss vingar – Lärare samtalar om läsupplevelser och läslust med barn och ungdomar

Passa på att dela med dig av ditt bästa boktips via bloggen – Posta en kommentar i inlägget. (Kommentaren syns först när admin godkänt kommentaren.)

En bok kan öppna din fantasi och du får hela världen till dig är Unescos budskap till dig. Vilken bok vill du skicka vidare?

Textkopplingar

Veckans läsuppdrag, som jag presenterade under boksamtalet, går ut på att göra textkopplingar. En van läsare gör textkopplingar under läsningen och kopplingarna (lässtrategierna) hjälper oss att förstå innehållet bättre. Ni har fått ett övningspapper med stödfrågor och det ska användas som förarbete inför kommande presentationer. Framöver får ni möjlighet att lära er använda ett webbaserat digitalt verktyg, Prezi, för att skapa kreativa bokpresentationer.

Titta på min presentation för att repetera . Om ni vill samtala med varandra om textkopplingar eller har fastnat och inte kommer vidare kan ni välja mellan följande:

• Ta hjälp av varandra via bloggen eller Google Classroom. Ta del av varandras tankar och tänk sedan ut dina egna kopplingar.
• Skicka mejl till mig och ställ frågor.