Koppling till Läsrörelsens läsprojekt ”Berättelser som förändrar”
Vi har under läsåret arbetat med ett framtidstema där bland annat läsprojektet ”Berättelser som förändrar” ingår. Genom två skönlitterära verk; Den utvalde av Lois Lowry och Så har jag det nu av Meg Rosoff, har vi tagit del av två mörka framtidsskildringar; dystopier och i samband med det parallellt utforskat drömsamhället; utopi. Hur fungerar ett hållbart samhälle? Hur kan vi tillsammans hjälpas åt att skapa en stad, en värld som tar till vara på mångfald och ser möjligheter istället för begränsningar?
Hur vill du se Sjöstaden 2025?
Hur vill du att den nya stadsdelen Sjöstaden ska se ut och vilka aktiviteter ska finnas för medborgarna? “En plats som kommer att locka många” som förmedlas i filmen vi tittat på. Plocka upp viktiga ord/begrepp ur filmklippet, exempelvis solen, vinden, havet, vågorna, stormar osv. Blicka också ut i andra moderna stadsdelar för att hämta inspiration. Kanske har du besökt en stad som fascinerat dig? Hämta inspiration från dina egna upplevelser. Vem vet, kanske har vi en/flera blivande arkitekter i gruppen som kommer prägla stadsutvecklingen i Trelleborg. Oavsett, bidrar vi alla till utveckling, genom att dela med oss av fantastiska unika miljödikter som syftar till att skapa förändring. BRA JOBBAT!
Det är härligt att se ert engagemang och teamwork. När lärande är ”på riktigt” blir det viktigt! Real Case!
Utställning i mediateket under Skåne Innovation Week 2017 samt i utställningen ”kuststaden 2025” på Algatan i Trelleborg
Vi kan, vill och vågar! Värdeskapande lärande fortsätter. Kom till mediateket på S:t Nicolai, Söderslättsgymnasiet kl. 12.00 – 13.00 och träffa oss så berättar vi mer. 🙂 Passa också på att fråga oss om vårt värdeskapande arbete med boken Noveller från Trelleborg.
I december släpps resultaten av PIRLS-studien och vi kommer sannolikt höra om det på nyheterna. I bästa fall informerar redaktionen oss om fjärdeklassares bättrade läsförmåga och antyder på ett uppsving för läsningen hos yngre. Måhända får skolan kritik; troligtvis över skillnaderna mellan flickor och pojkar och elevers socioekonomiska bakgrund. Oavsett bra eller dåligt slutresultat, blir det käppar i hjulet.
I PIRLS 2011 framkom att det finns en samvariation mellan provresultat och elevers inställning till läsning, dvs. tycker man om att läsa presterar man bättre och vice versa. Sorgligt nog styrs inställningen av bl.a. som tidigare nämnt elevers socioekonomiska bakgrund samt deras föräldrars läsvanor och egna inställningar till läsning. Därför är det oroande att den positiva inställningen till läsning har sedan 2001 försämrats med 10%.
I mina yngre år var jag en riktig bokmal och detta speglas i mina skolframgångar. Jag har slukat allt från kända verk av Paul Coelho, August Strindberg, David Lagercrantz, m.fl. till obskyr litteratur av Muriel Barbery, Shilpi Somaya Gowda, Lois Lowry o.s.v. Självfallet behöver man inte vara värsta bibliofilen, men jag vill uppmuntra dig till att läsa eftersom det gynnar dig i slutändan.
Först och främst, som sagt är läsförmågan central för att lyckas med ens studier. Men varför? Anna Bratt beskriver i artikeln Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid (2014) publicerad i Dagens Nyheteratt när en text registreras av ögats sinnesceller omvandlas den till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller till hjärnans olika delar. På så vis förvandlas krumelurerna i en text till information som kan identifieras som bokstäver. Något som är väldigt fascinerande är att hjärnaktiviteten hos läskunniga, analfabeter och dyslektiker skiljer sig åt. Detta beror på att hjärnan är plastisk, alltså den omorganiserar sig alltefter vad man lär sig, och att läsförmågan inte är integrerad i varken människans dna eller dess hjärna (Bratt, 2015 & Ljung, 2010). I ett samarbete mellan neuroforskare vid Karolinska institutet och portugisiska forskare undersöktes hjärnorna hos läskunniga och illitterata kvinnor och där framgick det att text inte väckte någon reaktion i hjärnans teoretiserade ordformsområde hos analfabeterna (Bratt, 2015). Därpå sammanfattar Bratt (2015) att litterater i jämförelse till analfabeter är bättre på att “ta till sig muntlig information” och “förstå abstrakta bilder och tredimensionella figurer”, samt har läskunniga något bättre korttidsminne för ljud.
För det andra har läsförmågan en positiv effekt på hälsan. I artikeln Läs mer böcker – och lev längre (2010) publicerad i Expressen förklarar Stefan Ljung att läsning skapar ett tätare nät av nervtrådar i hjärnan vilket motverkar demens eftersom tätheten innebär att fler nervceller kan gå förlorade innan uppkomsten av symptom. Ljung (2010) påstår också att läsning förebygger sjukdom och åldrande. Vidare, ska läsning ha en influens på utvecklingen av ens koncentrations- och planeringsförmåga (Ljung, 2010).
Däremot finns det många som har svårigheter med läsningen eller helt enkelt inte har motivationen till att läsa. I samband med PIRLS 2011 och senaste PISA-undersökningen framgick att pojkar oftast har problem med läsningen vilket är sorgligt eftersom läsning är en fröjd för själen när man väl kommit in i det. Tillika, har jag förståelse att läsning är svårt, men vill påstå att det är ännu svårare att hitta den ”perfekta” boken. I de flesta fallen av lässvårigheter eller olust gentemot läsning beror det på valet av bok; jag har själv under en lång tid känt ett obehag till läsning och i mitt fall var det att jag läste för enkla böcker eller vice versa. Så utifrån mina egna erfarenheter rekommenderar jag att – om fall är så att du känner dig illa till mods – bör du hitta en bok som av någon anledning betyder mycket för dig. Kanske berör den en hobby eller ämne som du intresserat dig för? Exempel på detta är Zlatan Ibrahimovics självbiografi – Jag är Zlatan Ibrahimovic – som fått många unga fotbollsintresserade att öppna ögonen för litteratur och 16 rader av Petter Alexis Askergren som får en att vilja trycka sig själv i ord. Allt för att uppmuntra dig till att läsa vidare.
Avslutningsvis, i december kommer vi få höra ditt och datt om svenska barns och ungdomars läsförmåga. Käppar i hjulet minsann. Emellertid, är läsförmågan livsviktig för skolan, för jobb och för livet. Jajamän, att kunna läsa är en förmåga för livet.
Jag läser en bok som heter Så Har Jag Det Nu av Meg Rosoff och vi fick välja en person som vi ska berätta om. Jag ska berätta om Daisy för att jag tycker att hon har en jättespännande historia. Jag har inte läst hela boken, men jag ska berätta så mycket jag kan om Daisy.
Daisy är en tjej som kommer från New York. Daisy är 15 år gammal och hennes mamma är död. Hon bor med sin pappa. Daisy åker till England för att träffa sina kusiner. När Daisy åkte till England där börjar allt, att bli kär i sin kusin, att vara arg på sin pappa och hans nya fru, att inte äta för att hon har anorexia. Bilden jag får av Daisy att hon är ensam där i New York. Daisys pappa övergav henne eftersom hennes mamma dog. Hennes pappa bryr sig inte mycket om henne.
Varje sida jag läser i boken så blir boken mer spännande och spännande T.e.x att Daisy blir kär i sin kusin. Det är inte en vanlig grej. Jag har aldrig läst någon bok som har samma berättelse så att jag vill bara läsa mer och mer. Man blir taggad för att få veta vad som ska hända i slutet. På sidan 69 så står det: ”Drömde vi en och samma dröm om att det bara var vi två kvar i hela världen”. När jag läste den här meningen så tänkte jag att boken kommer att vara en jättespännande bok.
“Meg Rosoffs ungdomsböcker talar till både känsla och intellekt. På en gnistrande prosa skriver hon om människans sökande efter mening och identitet i en besynnerlig och bisarr värld. Hon lämnar aldrig läsaren oberörd. Ingen bok är den andra lik i detta modiga och humoristiska författarskap.” Link: http://www.alma.se/sv/Pristagare/2016/
Jag läser en bok som heter Så har jag det nu. Författaren heter Meg Rosoff och jag ska prata om huvudpersonen i boken. Daisy har anorexia på grund av att hon vill vara jättesmal. Daisy kommer till slut att börja äta som man ska och gå upp i vikt.
Daisy gillar också att sova ganska mycket, för att ibland orkar hon inte alls äta så att hon går och sover istället. Hennes far ser att hon inte äter som hon ska och så försöker han få henne till att äta mer, men det går knappt och när dom äter pratar dom aldrig så ofta. Daisy är väldigt lugn och hon är omtänksam av sig och skyddar sina kusiner, hon är inte ansvarsfull när hon ska äta eller att hon är förälskad i sin Kusin Edmund. Daisy´s mamma dog sen dess har hennes pappa blivit konstig och inte vill titta på sin dotter när dom äter. Hennes pappa tror hon ser ut som en annan tjej en hennes riktiga dotter och hon ser sorgsen ut. Hennes pappa bryr sig knappt om henne. Men när hon kommer till England så visar hennes kusiner den kärleken hon har aldrig fått. Daisy visar för det mesta kärlek till alla, hon vill inte bli sur på någon i fall dom frågar henne saker men ibland kan hon gå över styr.
Detta stod inte i boken detta kom jag själv på:
Hon är ganska överraskad, över att höra att hon har kusiner i England som hon aldrig har hört om eller sätt, så hon frågade pappa i fall hon fick lov att åka ditt på besök. Han sa vi pratar om det senare, medans hon ringer ditt så svarade någon som heter Moster penn och hon svarade på telefonen och frågade vem det var och Daisy sa det är Elizabeth. Moster penn visste direkt vem det var. Daisy frågade i fall hon fick lov att komma till England och hon sa visst har du kollat med pappa, I så fall så frågade Daisy sin far och han sa visst ifall du får av henne så får du av mig med. Daisy åker till England för att träffa sin moster hon blev glad att hon hörde om sina kusiner fanns i England.
Daisy vill ha mer hunger av kärlek så att hon kan bli av att älska Edmund, för att det känns konstigt att hon börjar gilla honom helt plötsligt och knappt känner honom. Daisy pratar ganska mycket med sina kusiner, men Isac är ganska blyg och till slut kommer han prata när han känner sig för det. Det är första gången hon har upplevt romantik när hon kom till England, till sina kusiner men Daisy vet inte vad hon skulle ha gjort än att komma hit. Ingen har ringt Daisy eller skrivit till henne via hennes telefon och hon har inte ens en signal. Så det är lika bra att hon är utan telefon och pratar med sina kusiner istället.
”Meg Rosoff ungdomsböcker talar till både känsla och intellekt. På en gnistrande prosa skriver hon om människans sökande efter mening och identitet i en besynnerlig och bisarr värld. Hon lämnar aldrig läsaren oberörd. Ingen bok är den andra lik i detta modiga och humoristiska författarskap.” Link: http://www.alma.se/sv/Pristagare/2016/ Jag tycker om att boken har en bra känsla och den väcker upp en att fortsätta läsa, den är ganska fascinerande att man hänger med i boken och den blir bara mer och mer bättre ju mer du läser. Den väcker ens liv, att fortsätta läsa när jag läste där hemma. I en timme så ville jag fortsätta, jag gjorde det för den är jävligt bra och spännande.
Jag får en känsla av att vara orolig och jag vill fortsätta läsa. Det får en att bli ledsen och så blir det krig runt världen och dom förlorar fler och fler folk. Den är dramatisk och är som ett Mästerverk.
Real Case lyfter fram verklighetsnära lärande, vilket är ett måste i dagens föränderliga samhälle. Lärmiljön Kreativ design för lärande ger elever möjlighet att lära och utveckla viktiga förmågor som behövs för vidare studier, i arbetslivet och i samhällslivet exempelvis att omsätta idéer till handling, tänka nytt och kreativt, ta risker och se möjligheter. Learning by doing är i fokus i en tillåtande miljö. I Real Case finns inga färdiga paket, istället är tänkande, kreativitet och nyskapande i fokus. Eleverna är medskapande, vilket betyder att de förväntas vara aktiva sin egen lärandeprocess, ger samtidigt stöd åt varandras lärande och skapar mervärde.
I dag är det dags för vår efterlängtade bokrelease i mediateket!
Noveller från Trelleborg är resultatet av ett Real Case. Entreprenöriellt lärande utgår från att individen är i centrum för sitt eget lärande, samtidigt som gruppen är en betydelsefull resurs.
Utdrag ur elevernas reflektionsböcker:
Det ska bli så kul att ha skapat en bok som senare ska användas i skolor runt om i Trelleborgs kommun. Jag har lärt mig hur man gör för att läsarna ska fastna i boken.
Jag tycker det är väldigt bra att jobba så här med att skriva noveller för att man får låta sin fantasi flöda. Jag tycker detta arbetet har varit mycket lärorikt.
Jag har varit kreativ och tänkt ut olika idéer. Jag har blivit bättre i skrivandet, särskilt på att skriva noveller. Jag hade aldrig kunnat tänka mig att detta arbete skulle bli så stort som det faktiskt blivit. Vi har även fått feedback på vår novell från en författare vilket är enligt mig är väldigt stort, det är ingen möjlighet man ska ta för givet. Jag är ganska exalterad inför torsdagens fest.
Det ska bli spännande att få komma dit och träffa nytt folk. Det som jag har lärt mig från att ha skrivit min egen novell är att skriva med egna tankar, känslor och om någon händelse ex. något dåligt eller spännande som kommer hända i novellen. Att ha jobbat med novellprojektet har varit kul, spännande och lite utmanande.
Det har varit en riktig utmaning att jobba med skrivandet, men jag har fått chansen till att uppleva uppgiften. På torsdag (18/5) kommer det att bli mycket roligt och spännande.
Real case – Jag har lärt mig väldigt mycket med novellen, det var svårt att komma igång med det i början. Mina förväntningar är att det ska bli spännande att ha den här lilla releasedagen.
Jag har utvecklat min förmåga att skriva noveller, gestalta och utforskat min fantasi. Dessutom, har jag fått insikten att jag kan om jag lägger manken till det. Som jag nämner ovan så vet jag nu att jag kan skriva, bara jag tar tiden till att skriva, så när skolan är slut […] kommer jag börja skriva på egen hand, bl.a. fanfiction. Hoppas att boken kommer vara till nytta till någon och att den precis som 16 rader kommer inspirera någon till att undersöka sin egna förmåga att skriva.
Av detta projektet har jag lärt mig att skriva en novell på bästa sätt, genom det har jag tränat mig på att skriva en sammanhängande text med en meningsfull handling dessutom har jag fått träna på mina största svagheter som då är att sätta ut punkt och stor bokstav. Mina förväntningar om den kommande bokreleasen är att det kommer vara mycket folk med mycket aktivitet. Jag tror alla kommer vara spända och aningen nyfikna på novellboken. Jag tycker att det är kul att ett arbete som jag till en början bara trodde skulle vara en uppgift som alla andra som man då bara lämnar in och får en bedömning på, men detta har blivit så mycket större än bara en inlämningsuppgift.
Att skriva novellen har varit en utmaning och faktiskt väldigt roligt och spännande. Jag har lärt mig mycket om mitt skrivande. Det jag märker på mig själv när jag skrev denna novell är att jag utvecklas hela tiden samt att jag är chockad att den ska spridas vidare, men det visar sig att jag har gjort en bra text. Jag är så klart stolt över mig själv och jag vet att jag kan mer än vad jag tror.
Denna novell visade mycket på att jag kan, så jag är så glad att jag skrev en novell.
Real Case – När skolarbete är på riktigt blir det viktigt för eleverna!
I svenskan har vi elever fått ett arbete i att läsa boken “Så har jag det nu” av författaren Meg Rosoff vilket handlar om en kvinna som heter Daisy. Som flyttade över och bor hemma hos sin moster Penn och sina fyra släktingar Edmond, Isaac, Osbert och Piper. De bor tillsammans i staden London där det utspelar sig i framtiden.
Den karaktären i boken som jag vill så gärna träffa någon dag är Daisy. Daisy är en spännande och intressant person. Hon bor helt själv tillsammans med sina kusiner och de hittar på bra saker som ex. köper mat själva, ta hand om trädgården och det spännande som händer i boken är att Daisy blir kär i Edmond. Och det finns inga vuxna föräldrar som som är där att ser efter och säger vad Daisy, Edmond, Isaac, Osbert och Piper skall göra, titta på vad kusinerna hittar på och vad de sysslar med när dom är själva.
Om jag träffar Daisy så skulle vilja fråga hur det är att bo själva utan föräldrar? Finns det några svårigheter att ta hand om allt hemma?
Vi läser en bok vid namn ”så har jag det nu”. Denna bok är en mörk blick på vårat framtida samhälle, vilket även kan kallas för dystopi. I den här berättelsen får man följa med huvudpersonen Daisy på hennes flytt ifrån sin familj i New York till sina kusiner på den engelska landsbygden. Väl på plats när ingen anar det drabbas England av en attack av en främmande fiende. Samtidigt som denna katastrof utspelar sig så uppstår det förbjuden kärlek mellan Daisy och en närstående person.
Den personen jag skulle vilja möta mest av karaktärerna i boken är faktiskt Daisy. Eftersom att hon enligt mig verkar ha ett väldigt händelserikt och spännande liv. Jag skulle vilja sitta ner och diskutera med henne om hur hon ser på livet och om hur hon tacklar alla problem hon stött på under livets gång. Till exempel om hur det är att inte ha sin mamma tillgänglig, om att bli ratad från sin familj men det jag är nyfiknast på är hur hennes syn på sig själv är då jag antar att den är väldigt dålig eftersom att hon lever med en ätstörning.
“Jag försökte äta lite mer så att Edmond skulle sluta se på mig på det där viset och efter en vecka eller så sa han till och med att jag såg bättre ut och jag är säker på att han menade tjockare så sedan skar jag ner lite igen”
“Så har jag det nu är ett mästerverk” (expressen)
“En av de bästa ungdomsböcker jag har läst” (Lotta Olsson, Dagens nyheter)
“Så har jag det nu” är pristagare av årets Alma pris 2016. Eftersom författaren vid namn Meg Rosoff skrev den bästa barn och ungdomsboken 2016. Denna bok är en av dem mest hyllade och älskade barn och ungdomsböckerna under året 2016.
Trots att boken är så pass hyllad av olika reportrar och vanliga läsare. Kan jag inte undgå att kommentera att jag tycker att boken är skriven på ett väldigt märkligt sätt, då ordvalen är väldigt upprepande. Kanske är detta är detta ett sätt för Meg att bygga upp spänningen eller så är det ett sätt hon använder sig av för att verkligen göra något helt eget.
I boken som jag läser Så har jag det nu skriven av Meg Rosoff handlar om en tjej som heter Daisy. Jag har fått som uppdrag av min svensk lärare Maria att välja en karaktär jag ska skriva om och då har jag valt att skriva om Daisy.
Varför jag har valt att skriva om Daisy är för att jag tycker hon är spännande. Det som är spännande med henne är att hon heter Elisabeth men hon kallas för Daisy och då undrar jag varför det? Hennes liv har varit mer vanligt fram till nu. Hon har varit mer Daisy än Elisabeth.
Bilden jag får av Daisy är att hon verkar vara ensam tjej för hennes pappa övergav henne och hennes mamma är död. Hon blir även kär i hennes kusin men hon kanske inte vet vad hon gör för något och inte hennes kusin heller.
Hade jag fått träffat Daisy hade jag frågat henne varför hon blir ihop med sin kusin.
Det jag gillar med boken är att det händer något hela tiden som gör det spännande. T.ex. det här med att hon blir kär i sin kusin tycker jag både är dåligt men också spännande för att det är inget som är vanligt och det finns en lag på att man inte får göra så. Där för vill jag veta vad som händer med dem.
Författaren Meg Rosoff fick alma pris på boken under 2016 för att hon hade skrivit den bästa barn och ungdomsboken.
Ett klassiskt blogginlägg, en kreativ prezipresentation, en muntlig presentation som du spelar in via appen Voice Recorder eller kanske har du en egen idé?Dela ditt läsuppdrag i bloggen!
Följande ska presenteras:
Berätta om vilken av karaktärerna du vill träffa och varför. Lyft fram vad som är intressant med personen. Ta med exempel ur boken (använd citat- och referatteknik) Vad vill du fråga karaktären?
Vilken respons vill du ge boken så här långt? På baksidan av boken står det följande: Så har jag det nu är ett mästerverk. (Expressen). Vilka förväntningar har du på ett mästerverk? Meg Rosoff fick också det betydelsefulla ALMA-priset. Varför fick hon det? Tänk på att göra källhänvisningar när du söker information på webben, använd dig också av citat-och referatteknik.
Avsluta ditt uppdrag med att starta ett bloggboksamtal med din läskompis. Tanken är att ni ska bokprata genom varandras blogginlägg (kommentarer). Tid för digitalt bokprat har du själv markerat ut i ditt schema (under lästiden).
Tänk på att skriva en rubrik som lockar till läsning! Läsuppdraget ska redovisas på bloggen under vecka 20. På sidan 11 i vår handbok; Världens kortaste handbok finns analyspunkter och beskrivningar som kan hjälpa dig under arbetet. Använd din reflektionslogg/Exit ticket för att utvärdera arbetet. Kunskapskraven finns i Classroom.
I kursen utforskar vi på olika sätt vår framtid som både skrämmer och lockar. Genom att bland annat läsa Den utvalde har vi bekantat oss med begreppet dystopi; framtida mardrömsamhällen. Parallellt har vi utforskat motsatsen hur vi kan påverka och skapa ett framtida gott samhälle för alla. I Den utvalde har samhället spårat ut, staten är en diktatur som ser till att medborgarna lyder och människorna är förtryckta och övervakade…
Boken vi ska börja läsa i dag; Så har jag det nu av Meg Rosoff, ingår också i vårt läsprojekt ”Berättelser som förändrar” och är liksom Den utvalde en dystopisk roman. I slutfasen kommer ni att jämföra dessa två verk med koppling till det gemensamma temat dystopier. Ni som läser svenska 2 och 3 ska också koppla ihop verken med litteraturhistoria och en klassiker inom genren.
Introduktionen kommer dels bestå av ett möte med författaren (filmklipp på engelska där Meg Rosoff presenterar sin bok) och dels högläsning följt av begreppsförståelse och samtal. Inför nästa lektion ansvarar ni för att se filmklippet om dystopier; se Google Classroom. Lässchema och upplägg delas också i Classroom. Ni är med och formar läsuppdragen!
