Månad: januari 2017

Skriv, skriv, skriv…

Under vecka 5 då jag är iväg och hämtar inspiration inför vårt kommande läsprojekt Berättelser som förändrar fortsätter ni att utforska författaryrket. Om ni vill uppdatera er gällande entreprenören och författaren Fredrik Hanssons skrivtips kan ni se filmen från författarbesöket. Ni har också materialet som vi använt i undervisningen, se Classroom, bland annat den dramaturgiska modellen med konkreta exempel på hur man kan inleda och avsluta. Vidare finns input gällande gestaltning, beskrivningar, språk och stil samt en checklista. Studera exempeltexterna och läs gärna fler noveller på webben. Min nya kille av Cecila Davidsson finns inläst i Classroom, likaså Ett halvt ark papper av Strindberg. Första utkastet av novellen ska lämnas in senast fredagen den 3/10. Använd tiden på ett genomtänkt sätt. Skriv på en plats där ni blir inspirerade och kan fokusera. Kanske besöker ni platsen igen där novellen utspelar sig.

Formativ bedömning – fokus på respons som leder till utveckling

Kamratrespons – Vi har en gemensam deadline eftersom ni ska byta texter med varandra. Utifrån kunskapskraven (se Classroom) ska ni ge respons på varandras texter. Syftet är att ni ska stärka förmågan att läsa och granska texter, söka efter olika kvaliteter i texter för att utveckla och bli säkrare på skriftlig framställning. När ni har skrivit respons till varandra får ni möjlighet att diskutera era motiveringar och därefter gör var och en de ändringar som behövs.

Författarrespons – Responsarbetet fortsätter  genom att ni delar novellen (google drive) med författaren Fredrik Hansson för att få ytterligare respons. Utifrån Fredriks respons kan ni fördjupa lärandet och fortsätta bearbeta och finslipa novellen. Vilken chans att få vägledande respons av en skicklig författare. Så fungerar verklighetsbaserat lärande!

Lärarrespons – Jag följer skrivprocessen digitalt och skriver respons  i Classroom.

Vad händer sedan?

Novellerna som ingår i ett samarbetsprojekt med grundskolan ska publiceras. 🙂 Vi samtalar mer om det när vi ses!

Lycka till!

I skolan, på fritiden och i kommande arbetsliv används internet som källa och verktyg därför behöver din källkritiska förmåga utvecklas. Det är viktigt att du agerar ansvarsfullt och säkert på internet (Kolla Källan, Skolverket). Vi arbetar med källkritik i undervisningen, men ta chansen att vidga kunskaperna ännu mer. Kom till föreläsningen ”Sökkritik” i Aulan – Uppmärksammad nationellt av skolverket! Ingen anmälan krävs, föreläsningen tar cirka 45 min. Läs mer här: Sökkritik och handledning populärt på gymnasiets mediatek  

NÄR? Onsdagen den 1 februari kl. 15.00

VAR? Aulan         

VEM? Skolans bibliotekarier Magdalena och Sten

Det är på riktigt! – Ännu en kreativ uppgift i svenska 1, 2 och 3 

Jag skriver i dina ord är en skrivtävling för gymnasieelever. Tanken är att vi kopplar skrivtävlingen med vårt bokarbete. Win-win! 🙂

Under några veckor då vi läst 16 rader av Petter har ni lärt er att arbeta med andras texter som utgångspunkt för sitt eget skrivande. Uppgift 5 går ut på att du ska komponera en egen text utifrån en valfri låttext. (Det går bra att utgå från en dikt i stället; se tävlingsreglerna.) Texten som lämnas till mig för bedömning blir också ett bidrag i tävlingen. Du kan exempelvis välja din favoritlåt eller dikt som utgångspunkt. Kanske väljer du en av Petters låtar? Om jag varit gymnasiestudent skulle jag välja min favoritdikt som hänger på anslagstavlan utanför vårt klassrum…

I Google Classroom finns instruktioner och en översikt kring olika textgenrer, länk till tävlingssidan Jag skriver i dina ord och länk till Forum för poesi och prosa som publicerat vinnarbidraget 2016. Läs vinnarbidraget Djuphav , juryns motivering samt en kort intervju med Ebba Widman. Ni kan hämta inspiration för skrivandet tillsammans med mig i undervisningen, på fritiden och genom att utforska sidan Jag skriver i dina ord.

Genom att arbeta med uppgift 5 kommer ni att utveckla flera förmågor (se matrisen i Classroom) samtidigt som ni blir säkrare på olika textgenrer (texttyper).

Budskapet lyder: ”Ta ut svängarna rejält!” 

Nästa vecka är det dags för strukturerat boksamtal. I Google Classroom finns uppgift 4 till boken 16 rader av Petter som innehåller tips och råd hur ni bäst kan förbereda er inför boksamtalet. I uppgiften framgår också vilka centrala delar som kommer tas upp. Det finns förväntningar på er alla att förbereda er väl genom att fundera ut vad ni fastnat för i boken och önskar att samtala om , samt vilka frågor ni vill diskutera med andra i gruppen. Om ni vill få uppgift 4 uppläst används Appwriter.

Boksamtalet sker gruppvis och parvis. Tanken är att ni gemensamt bidrar till aktiva samtal och diskussioner. Vi kommer bland annat att använda oss av Jag undrar – frågor och textkopplingar. I slutet av boksamtalet kommer vi att ägna oss åt Läscoaching utifrån GROW-modellen och i stället för Exit Ticket i classroom reflekterar vi tillsammans och skriver kommentarer om samtalet och  lärandet i bloggen. Ni får också påverka hur vi ska arbeta med nästa bok som är kopplat till ett stort läsprojekt som under vårterminen genomförs på flera skolor runt om i Sverige (Jag berättar mer om läsprojektet inom kort.)

Varför har vi boksamtal?

När vi reflekterar och samtalar om det vi läst och upplevt kan vi nå en djupare förståelse om boken. Vi stärker således vår läsförståelse. Vi stärker också vår förmåga att samtala och diskutera med andra individer. Vi får syn på våra egna tankar och andras tankar. Boksamtalet utmanar oss till nya tankesätt och därmed blir vi öppna för nya perspektiv. I kunskapskraven står det så här: ”Eleverna kan i förberedda samtal och diskussioner med viss säkerhet/säkerhet förmedla egna tankar och åsikter. För att betona högre kvalitet på samtalet och diskussionerna används värdeordet nyanserat. 

Jag får insikt i er läsförståelse och samtalsförmåga och kan utifrån det utveckla undervisningen!

I Världens kortaste handbok i svenska utgiven av Liber står det att en genomtänkt text kan stoppas i ett ”fack”. Texten kan exempelvis vara informerande, argumenterande, utredande och problemlösande, men vad skiljer texter åt? Om du vet vilket syfte eller upplägg texten har är det lättare att förstå. Texttyper följer ett mönster; vad som ska finnas med och vilken struktur. När du känner till olika texttyper kan du lättare avgöra vilken typ av text du ska skriva; syfte, mottagare och sammanhang styr ditt val.

I uppgift 3 till boken 16 rader av Petter skriver du antingen en resonerande text eller en utredande text. Det som bland annat förenar texterna är att du ska lära dig att hämta och hantera information i källor som du sedan använder i texten du skriver. Referat och källhänvisning är i fokus! (I flödet i classroom finns uppdraget samt kunskapskraven markerade i grönt. Handboken samt filmklippen från UR skola kan användas som stöd under skrivprocessen.) Så småningom kommer vi att arbeta vidare med texterna och fokusera på hur både elev och lärarrespons kan bidra till att utveckla skrivandet.

 God fortsättning – nytt år, nya möjligheter!

Det kan vara svårt att komma igång med studierna efter ledighet. Vi ska därför hjälpas åt att att stärka oss själva och samtidigt bidra till att fler studerande får en god start. Första övningen i undervisningen 2017 är att fortsätta utforska lärstrategier och skriva artiklar tillsammans som vi presenterar på bloggen. Vi har tidigare utforskat Wikipedia som källa i undervisningen så nästa steg är att arbeta med artiklarna i bloggen på liknande sätt som exempelvis Wikipedia, dvs. ni (elever från olika årskurser och program) utvecklar innehållet i artiklarna tillsammans.

Med hjälp av boken Tänk-Studiestrategier för gymnasiet av Anna Tebelius Bodin och filmer som handlar om studieteknik (UR-skola) ska vi arbeta kreativt för att bidra till effektivare studievanor för oss själva och andra. Win-win! 🙂 Uppgiften kopplas också samman med bokuppgift 3.

Du får veta mer om uppdraget när vi ses vecka 2! Inspiration, riktlinjer, kunskapskrav m.m. delas i Google Classroom. Om du är nyfiken kan du titta i förväg…