Bortom Dystopierna

Trelleborg 2053

Vilken bok vill du skicka vidare?

Fokus på personliga läsupplevelser 

Estetisk läsning handlar om ditt personliga möte med boken du valt att läsa; hur du tolkar och förstår innehållet utifrån dina erfarenheter och förkunskaper. Genom skönlitteraturen lär du känna dig själv, dina medmänniskor och din omgivning. Vi har fokuserat på att lära känna karaktärerna i böckerna och hur de förändras. Läsningen pågår både i skolan och utanför och under läsningens gång arbetar vi med digitala läsloggar  i Google Classroom och boksamtal i par/grupp. 

Processen avslutas med en kreativ muntlig bokpresentation; Do it your way! som går ut på att du får välja hur du vill genomföra din presentation och planera för presentationen på ett genomtänkt sätt. Du får ett yttre ramverk att förhålla dig till (koppling till kunskapskraven), men det inre ”motivet” designades av dig. I stort sätt är det fritt fram att låta kreativiteten flöda…

Förförståelse och exempel är viktigt för att få en god start därför har vi tittat och lyssnat till några konkreta exempel (filmklipp) på hur man kan göra, samt samlat en lista med tips för att komma igång med uppgiften. Ni har tidigare fått vägledande respons på presentationer (Presentation av blogg och vlog), vilket möjliggör för er att gå vidare i lärandeprocessen och höja kvaliteten på bokpresentationerna.  Reflektion kring arbetsmetod, innehåll, process och resultat har gjorts genom Exit Tickets i slutet av varje arbetspass.

Syftet med uppgiften är att du ska läsa och och få en personlig läsupplevelse som delas med andra för att bidra till läslust. Win-win! Dessutom är syftet att stärka läsförståelsen och förmågan att sammanfatta, analysera och reflektera över det lästa. Ytterligare ett syfte är att stärka kreativt tänkande och förmågan att göra ”unika” muntliga presentationer inför en grupp där den digitala tekniken använts för att ge stöd åt lärandet.

Flera vägar mot målet – Reflektion efter presentationerna

Bokpresentationerna genomfördes i grupper. Kamratbedömning Two stars and one wish tillämpades för att stärka din lärandeprocess, därefter fick ni skriva era första kommentarer på bloggen utifrån frågan: varför vill du att andra ska läsa boken du läst?

Vi vill synliggöra att det finns flera vägar mot målet även om vi utgår från en gemensam yttre ram. Dessutom vill vi lyfta fram läsningens betydelse och understryka att det finns en bok för alla. Om du inte håller med behöver du fortsätta ”leta” efter boken som fångar dig! Skicka boken vidare…

 

Hur skriver man på webben?

Läsa och skriva på webben

Nu ska du få möjlighet att lära hur man skriver på webben genom att samtala om hur du själv läser på webben och därefter bygga på kunskapen genom att läsa utdrag ur boken Skriva för webben av Erik Geijer och samtala i par om texten. Vidare får du skriva analyserande, resonerande (svenska 1) och utredande (svenska 2 och 3) texter.

Vår utgångspunkt var följande: (utdrag ur bokens inledning)

Många tror att de texter som fungerar bra på papper även fungerar bra på webben. Det är ett missförstånd som leder till tusentals ineffektiva webbtexter och i förlängningen till misslyckade webbplatser. Inse att människor läser på ett helt annat sätt när de surfar på nätet jämfört med när de läser något på papper, och anpassa dina texter efter det. Tänk även på att på nätet är läsarna fler. Deras bakgrund, kunskaper och åsikter varierar mycket mer än vad du är van vid. […] I framtiden kommer troligen de flesta av oss att skriva texter som vi publicerar på nätet. Då blir det viktigt att veta lite om hur man ska göra, och därmed om hur människor läser på nätet.

Reflektion

Ni hade lätt att känna igen er i texten eftersom ni varje dag läser på webben i olika sammanhang. I era texter och i Geijers bok framgår hur viktigt det är att man snabbt kan få överblick när man läser; det som är viktigt för läsaren ska synas direkt. Om inte, så är det lätt att klicka sig vidare till en annan sida. I samband med arbetet fick ni också repetera lässtrategier och hur man skriver tillgängliga texter.

Kan man använda Wikipedia som källa i skolarbete?

Använder du Wikipedia som källa i skolarbete?

Följande undervisningsaktivitet formades i samband med Läslyftet och syftar till att stärka dina kunskaper i källkritik. Att tänka kritiskt och granska källor är nödvändigt för alla. Vi har bland annat använt oss av Webbstjärnans guide för källkritik på internet.

Du som har tillgång till en dator och uppkoppling till nätet har fler resurser för att skaffa fram fakta och dra egna slutsatser än någon någonsin haft tidigare. I den digitala kompetensen ingår att du bör kunna hantera Internet och förstå hur källor på Internet skapas och kan användas. Om inte annat för att du själv ska slippa bli lurad och sprida falsk information vidare. (Alexanderson, Kristina (2012) Källkritik på internet. Webbstjärnan).

Zooma in Wikipedia!

I förväg (flipped classroom) tittade ni på filmklippet Förstå kunskapskraven; om källkritik – resonera om källans trovärdighet i ämnet svenska (UR)Filmen tar upp hur man kan granska bland annat Wikipediaartiklar genom att fokusera på referenser, diskussion och historik.

Vi startade lektionen med att ”tänka högt” i grupper och spontant samtala om vilka erfarenheter vi har av att använda Wikipedia som källa. Det visade sig att nästan alla undviker att använda Wikipedia som källa i skolarbete, men söker däremot information där på fritiden. Vi tog oss an följande fråga; varför använder vi inte Wikipedia som källa i skolarbete?

Vidare lyssnade vi till en adjunkt som resonerade om Wikipedia som källa och vi kom fram till att man kan använda Wikipedia som en startpunkt för att få överblick kring ett ämne, men att vi söker mer information via artikelns referenser. Utifrån resonemanget arbetade vi vidare genom LÄR-PAR-metoden och utforskade och granskade en Wikipediaartikel utifrån referenser, diskussion och historik-flikarna.

Sida 17 av 17

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén