Hej Christina!
Hur har du det? Vi är elever från olika grupper som läser svenska med Maria Glawe. Vi har läst din bok, “Är det någon där?” och tycker den är spännande och en bra ungdomsbok. Vi har läst högt tillsammans och skrivit läslogg, därefter samtalade vi om boken och letade efter nya ord. Nu skriver vi ett brev tillsammans till dig.
Boken är viktig för ungdomar så att vi kan lära oss hur vi ska vara på internet och hur vi ska vara försiktiga med våra datorer. Vi vill gärna att du berättar varför du skrev berättelsen om Tea och om det hänt på riktigt? Vi vet att det händer på riktigt, därför är det viktigt att läsa och samtala om det i skolan. Vi lär oss mycket när vi samtalar med varandra.
Vi undrar varför du slutade arbeta som journalist och började skriva böcker istället?
Maria har berättat att du varit på vår skola förra året. Vi undrar om du vill komma tillbaka och träffa oss? Det skulle vara jätteroligt.
Vi hoppas vi hörs snart!
Med vänliga hälsningar
Mohammed, Hassan, Fadi, David, Lula och Mahasen
Maria hälsar också! 🙂
Christina Wahldén
Hej Mohammed, Hassan, Fadi, David, Lula, Mahasen och Maria!
Tack för ert mejl! Det gjorde mig glad!
Vad kul att ni läst min bok och att ni gillade den!
Mina böcker bygger ofta på verkliga händelser, även om de inte är verkliga från början till slut. Jag har träffat flera unga personer som Tea som har råkat illa ut på nätet. Det är bra att ni har pratat om det i skolan. Då är man beredd om det händer på riktigt.
Om någon skriver dumma eller hotfulla saker till en på nätet så kan man anmäla det till polisen. Det är samma lagar som gäller på nätet som i verkligheten. Alla tänker inte på det. Man ska förstås inte skriva elaka saker själv heller, men det vet ni redan.
Jag tror ofta att det är bra att läsa en bok om något och sedan prata om det, precis som ni har gjort!
Jag slutade arbeta på tidning för att jag tyckte att det var så roligt att få skriva böcker. Artiklar i tidningar är ofta väldigt korta, men en bok kan vara längre. Verkligheten är ofta krångligare än vad som får plats i en tidningsartikel. Böckerna gör också att jag får kontakt med elever, som er till exempel. Just nu har jag också ett projekt som pågår med en skola i Åtvidaberg. De läser mina böcker och sedan ska vi prata med varandra på nätet.
Det var roligt när jag fick komma till er skola och prata! Jag kommer gärna tillbaka. Ni får säga till Maria att hon får höra av sig om det. 🙂 Jag träffar ungefär 3 000 skolelever varje år. Men ibland måste jag ju skriva nya böcker också! Jag har precis börjat skriva på den bok som ska komma ut hösten 2018, alltså nästa år. Att skriva böcker är mycket långsammare än att skriva i tidningen!
Hoppas att ni fortsätter att läsa böcker, av mig och av andra. Kanske skriver ni något själva också?
Ha en bra dag!
Glada hälsningar
Christina Wahldén