Förändring och hållbarhet i ett framtidsinriktat skolutvecklingsarbete handlar bland annat om att ta sig an följande fråga: Hur kan ett förändrat pedagogiskt ledarskap möjliggöra för ett kollegialt lärande som utmanar och omformar vanor i syfte att bygga professionella gemenskaper för lärande som stärker undervisning och alla elevers lärande, utveckling och välbefinnande?

I projektet ”Tillgänglig utbildning i gymnasiet – Elevers medskapande i hållbar skolutveckling” är det fokus på gymnasieskolans pedagogiska lärmiljö utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv på motivation, skolnärvaro och psykisk hälsa. Det främjande och förebyggande arbetet för psykisk hälsa handlar om att erbjuda alla elever tillgängliga lärmiljöer och att göra studiesituationen meningsfull, begriplig och hanterbar för alla. Innehållet som knyts till ett designorienterat tänkande för skolutveckling (Se Glawe & Selander, 2021; Halverson & Selander, 2018) syftar till att ge inspiration och kunskap om hur en tillgänglig lärmiljö samskapas mellan olika yrkesgrupper (design för lärande) samt hur undervisning kan utvecklas, där alla elever utifrån sina förutsättningar är delaktiga och medskapande i sin egen utbildning och sitt lärande samtidigt som de bidrar till hela skolans utveckling på hållbar väg (design i lärande).

Learning Design Sequences som utvecklingsarbete i större skala

Med utgångspunkt i forskning om ”designtänkande som kraftfullt verktyg för att leda och orkestrera utveckling och förändring av utbildnings- och undervisningspraktiker” (Halverson & Selander, 2018, s. 299) inleddes en samskapande process där återkommande utmaningar i gymnasieskolan inramades på ett nytt sätt med stöd av flera olika perspektiv som bryter föreställningar, vanor och rutiner (Se Glawe & Selander, 2021). Projektet tog avstamp i att ringa in elevers lärandebehov som sedan styr lärarnas lärandebehov och vidare rektors lärandebehov (Timperley, 2012). Följande frågor användes för att rama in utmaningarna: Hur kan vi förstå och ta hänsyn till elevers olika behov och förutsättningar? Hur påverkar olika undervisningssätt elevernas möjligheter att lära och utvecklas optimalt? Hur kan vi påverka elevers egen inställning till sitt lärande och hur ökar vi deras medskapande i undervisningen? (Se Partanen, 2021; Glawe & Selander, 2021). En viktig utgångspunkt har varit att se helhet, dvs. ha ett”både och- tänk” istället för ”antingen eller-tänk” och hantera delar och helhet samtidigt genom att arbeta både kortsiktigt och långsiktigt med följande prioriterade områden:

  • främja närvaro och meningsfullhet i lärandet
  • bidra till studiemotivation och rusta elever med studiestrategier
  • stärka elevers medskapande i skolutveckling

Om alla elever i gymnasiet ska ges goda förutsättningar att nå målen och samtidigt må bra, ta sin examen, studera vidare och arbeta för att bli självförsörjande och förverkliga sina drömmar behövs ett samlat grepp och insats för att stärka eleverna som designers av sitt eget lärande och utveckling. Det är en livslång och ständigt pågående process.

Barnkonventionen i praktiken

Skolutveckling är också en ständigt pågående process vars yttersta syfte är att alla barn och unga ska utvecklas så långt som möjligt. I denna process är det viktigt att ta hänsyn till elevernas perspektiv (Alerby & Bergmark, 2015). Tillgänglig utbildning ska således växa fram i samspel med de som utbildningen berör, dvs. eleverna, vilket det här projektet fokuserar på. I projektet framträder elevers medskapande genom att deras tankar, erfarenheter och åsikter tas på allvar och blir till fördel för deras lärande och undervisningens utveckling – och även i förlängningen hela skolans utveckling (här är rektors stöd viktigt för att växla upp utvecklingen i hela organisationen). Att skapa rum för elevernas inflytande, delaktighet och medskapande i skolutveckling framgår i skollagens första kapitel (SFS 2010:800) ”Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne”, likaså i FN:s barnkonvention.

I illustrationen framgår 3 delar som samspelar i projektet: Studiestrategimagi, EPIC och design i lärande.

Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden.

Skolverket, 2011

Följande aspekter kännetecknar tillgängliga närmiljöer: trygghet, stimulans, medskapande, kreativitet, samskapande, kontroll, ansvar och kompetens (Hugo, 2021).

Begriplighet kan handla om att eleverna upplever att det finns en förutsägbarhet, struktur och tydlighet i undervisningen. Hanterbarhet innebär att eleverna upplever att de kan hantera utmaningar, såväl tillsammans med andra som på egen hand samt att klara av att möta varierade situationer. Meningsfullhet berör upplevelsen av att vara delaktig i något som ger mening. Det bidrar bland annat till elevens motivation och drivkraft. Lärare behöver lyssna in eleverna och låta dem möta ett innehåll som de upplever är viktigt – uppleva att skolans innehåll är på riktigt, i deras livsvärld (Hugo, 2021 s. 7).

En viktig aspekt är sammanhangsprincipen – en del elever som inte upplever skolan som meningsfull saknar ett sammanhang mellan olika innehåll i undervisningen. De upplever att innehållet i olika ämnen är arrangerat i fragmentariska delar som inte hör ihop och som inte fyller någon funktion i deras liv (Hugo, 2007; 2011; 2013; 2021). Det är således mer framgångsrikt att ge eleverna ett tydligare sammanhang i undervisningen.

Ytterligare en viktig aspekt är metakognition – som utvecklas över tid. Ju äldre eleverna är desto mer ökar medvetenheten om hur de lär sig nya saker och styrningen av lärandet. Ju fler lärandestrategier ungdomar tillägnar sig, desto bättre blir de på att lösa olika problem (Östlund & Ganczarczyk, 2022). Lärare kan exempelvis stimulera metakognitiva processer genom att tillsammans med eleverna reflektera och utvärdera:  ”Vad gick bra? Vad gick inte bra? Varför?” Parallellt med innehåll i kursen får eleven stöd i att lära sig att lära genom att använda olika studiestrategier.